Thailand Paradise Village -
 
 
 
Fakta Thailand  
 
Politisk utveckling
 
Pragmatism och diplomatisk skicklighet karaktäriserar den thailändska utrikespolitiken
 
Det gamla thailändska kungadömet sökte stöd hos Kina. Goda relationer med Frankrike och Storbritannien säkrade självständigheten då grannländerna kolonialiserades. Under andra världskriget var samarbetspartnern först Japan, sedan USA. De goda relationerna till USA består än idag och tar sig bl.a. uttryck i ett nära ekonomiskt och militärt samarbete. De diplomatiska förbindelserna med den stora grannen i norr, Folkrepubliken Kina, upptogs 1975. Kina var det första landet i FN:s säkerhetsråd att bygga ett strategiskt partnerskap med Thailand.
 
Den största minoriteten i Thailand är kineserna (10%) och den är mycket väl integrerad. Den utgör ett betydelsefullt inslag inom handel, industri och finansväsende. De politiska såväl som ekonomiska relationerna är på uppåtgång. Inom ramen för ett ekonomiskt samarbetsavtal mellan ASEAN och Kina överenskoms 2003 en snabbare tullavveckling för frukt och grönsaker mellan Kina och Thailand än för resten av ASEAN-länderna. Enligt ASEAN-avtalet ska majoriteten av varorna vara tullfria efter årsskiftet 2009-10, men det finns olika varugrupper som har bedömts som extra känsliga och där tullavvecklingen sträcker sig fram till 2018.
 
 
Under senare år har Thailand ökat sin internationella profil och bidragit med fredsbevarande trupper både till Östtimor, Afghanistan och Irak. Thailand har sökt nära samarbete med Organization of American States (OAS) och Organization for Security and Co-Operation in Europe (OSCE). Den förre vice premiärministern Supachai Panitchpakdi är nuvarande generaldirektör för UNCTAD men var dessförinnan chef för World Trade Organization (WTO).
 
 
Närområdet fortsätter dock att dominera utrikespolitiken. Thailand utvecklar allt närmare kontakter med de andra länderna inom ASEAN och det regionala samarbetet ökar ständigt inom ekonomi, handel, bankväsende, politik och kultur.
 
 
Viss spänning har under åren dock uppstått mellan Thailand och grannlandet Burma (Myanmar), främst på grund av kontroverser i samband med det stora antal flyktingar som strömmar över gränsen från Burma till Thailand men även på grund av den florerande droghandeln. Thailand har dock relativt stora handelsintressen i Burma främst genom importen av naturgas, men även råvaror till smyckes- och träindustrin.  
 
 
I juli 2007 blossade en gränskonflikt upp mellan Thailand och Kambodja i gränsområdet kring Preah Vihear-templet i norra Kambodja. 1962 tilldömde Internationella Domstolen i Haag (ICJ) Kambodja rätten till själva templet, men det omgivande området på ca fem kvadratkilometer är omstritt och där saknas en överenskommen demarkationslinje. När UNESCO i juli 2007 beslutade att föra upp templet på sin världsarvslista utbröt demonstrationer i Thailand mot beslutet. Sedan dess har sporadiska skärmytslingar utspelat sig vid gränsen.
 
De senaste åren har relationerna till grannlandet i söder, Malaysia, påtagligt förbättrats genom ett synnerligen tätt besöksutbyte, motiverat framförallt av det gemensamma behovet av konfliktlösning i Thailands gränsprovinser.
 
Thailand har under senare år även övergått från att vara en biståndstagare till att bli biståndsgivare även om summorna fortfarande är blygsamma. Majoriteten av biståndet går till grannländerna.
 
 
Inrikespolitik
 
 
Thailand är en monarki och sedan 1992 en parlamentarisk demokrati. Kungen har ingen formell makt, men utövar ett starkt inflytande över inrikespolitiken och är mycket populär hos folket. Under militärkuppen 1992 bidrog han starkt till att demokratin återinfördes. Militärkuppen den 19 september 2006 avbröt närmare 15 års demokrati i landet.
1997 års författning, som militärjuntan upphävde vid maktövertagandet, var en författning med betoning på politisk maktdelning, demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. En av anledningarna till de politiska oroligheterna under de senaste åren och också en av orsakerna till kuppen är att maktdelningen inte har fungerat tillfredställande. De kontrollorgan som skulle balansera den starka regeringsmakten har inte fungerat som det var tänkt i konstitutionen vilket har lett till anklagelser om maktmissbruk och korruption mot regeringen.
 
 
I såväl valen 2001 som 2005 vann mediamultimiljardären Thaksin Shinawatras parti jordskredssegrar med löften om ekonomisk tillväxt och utveckling. I det sistnämnda valresultatet återspeglas säkert även en tsunamieffekt eftersom regeringen och landet hade gjort väl ifrån sig under naturkatastrofen. Bland de breda folklagren, i synnerhet på landsbygden var och är sannolikt fortfarande, Thaksin den populäraste premiärministern i Thailands historia.
 
 
Thaksins opinionssiffror sjönk efter valet 2005, främst på grund av en nedåtgående trend i ekonomin men även på grund av svårigheter att komma till bukt med oroligheterna i södra Thailand. Thaksin anklagades av motståndarna för en alltför auktoritär ledarstil men även majestätsbrott, vilket är ett mycket allvarligt brott i Thailand. Med facit i hand är det inte svårt att se att det var den demokratiskt valde Thaksin som genom sitt agerande kraftigt bidrog till sitt fall.
 
 
Genom Thaksins manipulation av media och sin maktfullkomlighet växte en motståndsrörelse mot Thaksinadministrationen fram under hösten 2005. Demonstrationerna växte i styrka i Bangkok under våren och till sist fanns flera än 100 grupper från det civila samhällets olika sektorer som krävde Thaksins avgång. Samtidigt pågick i andra delar av landet även demonstrationer av Thaksinanhängare. Samhället polariserades på ett sätt som aldrig förr där skiljelinjerna gick mellan stad - framförallt Bangkok - och landsbygd men även mellan södra Thailand och resten av landet.
Thaksin fortsatte under 2006 att vidta allt mer spektakulära åtgärder. Det som verkligen blottade honom för kritik var försäljningen av familjens telekommunikationsföretag - Shin Corp - till ett statligt singaporianskt investeringsbolag i början av året, där Thaksins barn slapp skatta på vinsten på försäljningssumman motsvarande 14 miljarder SEK.
För att ta sig ur oredan utlyste han nyval och vann valet den 2 april 2006. Oppositionen bojkottade valet och menade många, lurade in Thaksin och hans parti i en ”partiköparfälla”, dvs partiet lockades att köpa småpartier till att delta i valet i syfte att undgå vallagens bestämmelser. Valet ogiltigförklarades i domstol och marken började för första gången gunga under fötterna på Thaksin.
 
 
En militärkupp genomfördes den 19 september 2006 under förevändning att man ville hejda de stora pro- respektive antiregeringsdemonstrationerna från att drabba samman i Bangkok som var planerade till dagen efter. När kuppen genomfördes var premiärminister Thaksin på en tjänsteresa utomlands. Den av kuppmakarna nytillsatte General Surayud Chulanont, från kungens råd (Privy Council), blev den 1 oktober 2006 utnämnd av kungen som Thailands 24:e premiärminister. En ny konstitution författades av utsedda företrädare från olika organisationer, domstolar och politiska partier. Den antogs med knappt 60% ja-rösters marginal vid en folkomröstning med ett lågt valdeltagande den 19 augusti 2007. Den 23 december 2007 gick Thailand till allmänna val, den sista anhalten i den vägkarta för återgång till demokrati som hade fastställts efter militärkuppen. Ett parti med nytt namn formades efter att den avsatta premiärministern Thaksins tidigare parti bannlysts och samlade hans gamla anhängare. Detta ”surrogat-parti” vann valet och kunde bilda en koalitionsregering med fem andra partier.
 
 
Ledaren för det nya thaksinpartiet, Samak Sundaravej, blev premiärminister. Det dröjde dock inte länge förrän han tvingades avgå, efter att konstitutionsdomstolen avgjort att hans deltagande mot arvode i ett matlagningsprogram på TV inte var förenligt med positionen som premiärminister. Även hans efterföljare och Thaksins svåger från samma parti, Somchai Wongsawat, fick avgå sedan konstitutionsdomstolen i december 2008 avgjort att hans parti och två andra koalitionspartier fuskat i det tidigare valet. Detta avgörande kom efter att Folkalliansen för Demokrati, de så kallade Gulskjortorna, anordnat stora demonstrationer i Bangkok under flera månader och i över tre månaders tid ockuperat regeringskansliet, Government House. Demonstrationerna kulminerade i belägringen av flygplatserna i Bangkok som fick stängas under en dryg vecka i månadsskiftet november/december 2008. Efter domstolsbeslutet i december gick budet om att bilda ny regering tillbaka till parlamentet och de partier som fanns kvar. Det stora oppositionspartiet – det Demokratiska Partiet - kunde slutligen genom en koalition av flera småpartier men även med hjälp av ledamöter från delar av de forna regeringspartierna bilda en ny regering under ledning av Abhisit Vejjajiva den 17 december 2008.  Abhisit har fortfarande jämförelsevis gott stöd hos folket – även om ingen nått upp till Thaksins popularitet. Splittringen i landet kvarstår dock, vilket manifesterades i slutet av mars 2009 när thaksinanhängarna, nu kallade Rödskjortorna, samlades i demonstrationer i Bangkok kring regeringsbyggnaden Government House. Demonstranterna tog sig också till Pattaya, ca 100 km sydost om Bangkok där man lyckades störa det pågående ASEAN-toppmötet så att det fick ställas in. Demonstrationerna blev därefter allt våldsammare i Bangkok och de kulminerade med gatukravaller den 13 april. Abhisits hantering av oroligheterna, dvs stor återhållsamhet från polis och militär, fick beröm och han verkar ha gått stärkt genom dessa oroligheter, även om samtliga inblandade parter har torde ha förlorat politiskt som en konsekvens av oroligheterna. Demokratiska Partiet har förklarat att man vill söka påbörja en nationell försoningsprocess och som ett första steg vill man nå en överenskommelse över partigränserna om ändringar i konstitutionen innan man utlyser nyval. Men det finns inget som tyder på att en försoning mellan de olika makthungriga lägren är nära och nya manifestationer kan när som helst väntas blossa upp.
 
 
Frågan om tronföljden är en ytterligare osäkerhetsfaktor. Den högt vördade thailändske kungen har fyllt 81 år och har tidvis vistats på sjukhus. Kronprinsen är utsedd som officiell tronföljare men det är svårt att förutse hur successionen kommer att påverka landet efter det att kung Bhumipol Adulyadej har lett landet i över 60 år.
 
 
I Thailands fyra sydligaste provinser (Yala, Pattani, Narathiwat och Songkhla) har missnöjet med olika regeringars hantering av regionen under de senaste åren lett till framväxandet av militanta separatiströrelser. Näst intill dagligen rapporteras om våldsattacker med dödlig utgång. Konflikten anses ha etniska förtecken och står mellan regionens majoritetsbefolkning, muslimska malajer, och nationella – thailändska - säkerhetsstyrkor. Särskilda ”nödlagar” infördes i juli 2005 som ger myndigheter ökade befogenheter att komma till bukt med våldet, men som även kritiserats kraftigt av organisationer för mänskliga rättigheter. Dessutom råder fortfarande undantagstillstånd i regionen. En nationell försoningskommission, ledd av den förre premiärministern Anand Panyarachun fick i uppdrag att utreda oroligheterna och publicerade en försoningsrapport i april 2006. Ingen regering har hittills vidtagit konkreta åtgärder i linje med rekommendationerna i rapporten.
 
 
Ekonomiska huvuddrag
 
Inledning
 
 
Thailands återhämtning från Asienkrisen 1997-98 berodde till stor del på export till Väst och länder i Asien. Regeringen genomförde en politik som fokuserade på en tvådelad lösning där man införlivade den gamla exportpolitiken och frihandel med inhemsk utveckling och mindre beroende av utländskt kapital. Man kunde skörda frukterna av denna politik under 2003 när BNP-tillväxten uppgick till över 7 procent. Tillväxten sjönk därefter för att ligga omkring 5 procent de följande åren. För 2008 stannade dock tillväxten på 2,6 procent, vilket var ett resultat av den politiska instabiliteten men även en fingervisning om den annalkande ekonomiska krisen. Thailand har under många år levt högt på en stark export, ökande inhemska investeringar och en god offentlig konsumtion. I takt med den politiska oron i landet har både investeringar och konsumtion fallit tillbaka. När den ekonomiska krisen ledde till en kraftigt minskad extern efterfrågan för thailändsktillverkade produkter så har  tillväxtsiffrorna fått skrivas ner. Thailand har dock genomgående haft de lägsta tillväxttalen i hela ASEAN-regionen under de senaste åren.  
 
 
Handelspolitiska kopplingar med omvärlden
 
 
Thailands handelsmönster har gradvis ändrats över åren. Från att tidigare ha varit mer beroende av handeln med USA, Japan och EU har handelsflödena förskjutits mer mot närområdet, d.v.s. mot ASEAN och Kina. Japan är dock fortsatt den största enskilda handelspartnern för Thailand, vilket är naturligt givet de stora investeringarna som japanska företag har gjort och kontinuerligt gör i landet. USA är den största enskilda exportmarknaden, även om Thailands export till ASEAN, Kina inräknat Hongkong samt EU överstiger exportsiffrorna till USA. EU är fortfarande en mycket viktig handelspartner för Thailand, trots att andelen av den thailändska utrikeshandeln för EU, liksom för Japan och USA, sjunker. Handeln med Kina ökar kraftigt och det är sannolikt att Kina inom kort kommer att vara den viktigaste exportmarknaden för Thailand. ASEANs andel av Thailands utrikeshandel har också ökat kraftigt under senare år. ASEANs andel av den thailändska exporten står för knappt 23 procent jämfört med EUs andel på knappt 13 procent. På importsidan är andelarna för ASEAN 17 procent mot EUs 8 procent. Thailands frihandelsavtal med Australien har resulterat i en kraftig ökad export (+40 procent under 2008) till Australien. Det är många av de redan etablerade utländska företagen med produktion i Thailand som har utnyttjat frihandelsavtalet för att kunna exportera tullfritt till Australien.   
   
Thailand har stora förväntningar på ASEAN:s och Kinas marknader och de förhandlingar som har förts – och fortsätter inom vissa områden - om ett stort frihandelsområde bestående av ASEAN och Kina med 1,9 miljarder konsumenter. Avtal har slutits som bl.a. innebär att inom frihandelsområdet ”ACFTA” kommer tullarna för 90 procent av varorna att elimineras 2010 för de sex gamla ASEAN-länderna, däribland Thailand. ASEAN har också färdigförhandlat och undertecknat frihandelsavtal med Japan, Sydkorea, Australien, Nya Zeeland. Avtalet med Indien är i princip färdigförhandlat men inte ännu undertecknat.  Överläggningar om ett frihandelsavtal mellan EU och ASEAN har inletts men i avsaknad av positiva resultat har parterna bestämt ta en paus i förhandlingarna.  Thailand har slutit bilaterala frihandelsavtal med flera handelspartners. De hittills mest omfattande avtalen har slutits med Australien och Nya Zeeland. Ett bilateralt avtal med Japan färdigförhandlades under Thaksintiden men undertecknades av Surayudregeringen under 2007. Frihandelsförhandlingarna med USA gick i stå redan före militärkuppen och låg nere under Surayudregeringens period. USA har därefter föreslagit ett återupptagande av förhandlingarna men dessa har inte kommit igång efter det amerikanska presidentvalet och det är tveksamt om man under rådande ekonomiska omständigheter är beredd återuppta förhandlingarna.
 
 
Kritiken mot Thaksinregeringens frihandelspolitik gick ut på att det var regeringen som själv bestämde vilka avtal man skulle ingå och vilka koncessioner som gjordes i avtalen. Enligt den nya konstitutionen från 2007 står det inskrivet att det är parlamentet som ska godkänna frihandelsavtal med främmande makt. Denna regel har försvårat för Thailand att ingå några överenskommelser med främmande stater, i synnerhet bilaterala avtal.  
 
 
Ekonomiska utsikter inför 2009
 
 
Inför 2009 stod den nyvalda regeringen inför ett antal utmaningar – politiska såväl som ekonomiska. När regeringens tankesmedja, NESDB, i februari presenterade tillväxtsiffrorna för helåret 2008 trodde man fortfarande att landet skulle kunna klara en nolltillväxt eller en minskning på en procent för 2009. Detta var första gången regeringen erkände att det fanns en risk för en ekonomisk sammandragning. Bara några månader senare talar finansministern öppet om att landet riskerar en sammandragning av ekonomin på upp till 5 procent. Budgeten för 2010 har fått skäras ned med 200 miljarder THB och ministerierna har fått i uppdrag att krympa sina anslag med i genomsnitt ca 10 procent, vilket kommer att leda till att ett antal statliga projekt kommer att få läggas på is. Statens skatteintäkter faller snabbt och budgetunderskottet ökar kraftigt. Fortfarande är dock nivåerna hanterbara och statsskulden ligger på 44 procent av BNP och budgetunderskottet närmar sig 5 procent.
 
 
Regeringens dilemma ligger i att fortsätta spendera pengar för att upprätthålla en inhemsk konsumtion i en situation där skatteintäkterna snabbt minskar. Regeringen har fattat beslut om olika stimulansåtgärder som på kort sikt ska öka den inhemska konsumtionen. Exempelvis fick över tio miljoner lågavlönade i april en check på 2000 THB (ca 500 kr) vardera som regeringen uppmanade dem att spendera på konsumtion. Exempel på andra åtgärder som har vidtagits har riktats mot husköpare som får skattelättnader och låginkomsttagare får tidsbegränsade subventionerade el- och vattenräkningar. Uppskattningsvis motsvarar dessa stimulansåtgärder en procent av BNP. Givet omfattningen av krisen, som dessutom har förvärrats av de politiska oroligheterna, är detta knappast tillräckligt. Regeringen har fått skära i budgeten men också hitta nya inkomstkällor. Skattehöjningar är beslutade på alkohol och aviserade att komma även på drivmedel och tobak.
 
 
Förutom de beslutade stimulanspaketen som regeringen anser har en mer omedelbar effekt på ekonomin så har man även beslutat att genomföra större infrastrukturprojekt under perioden 2009-12 till ett värde av 1.5 triljarder THB. Enligt regeringens beräkningar kommer dessa projekt generera 2 miljoner arbetstillfällen. 
 
 
Turismen som normalt motsvarar ca 8 procent av BNP har krympt snabbt. De thailändska turistmyndigheterna har fått skära ner sina prognoser om antalet turistbesök för 2009 från drygt 14 miljoner till 10 miljoner. De politiska oroligheterna har inneburit att många länder framförallt i de för Thailand viktiga stora marknaderna i Asien, har utfärdat reserekommendationer där man har avrått från resor till landet vilket har drabbat turistnäringen i Thailand hårt.
 
 
Thailand har tidigare levt högt på exportindustrin som har drivit BNP-tillväxten under de senaste åren. Asiatiska utvecklingsbanken, ADB, har förutspått att den thailändska exporten kommer att falla med 16 procent under 2009 och importen beräknas falla ännu mer. Importen föll med 20 procent under årets första kvartal medan importen föll med hela 38 procent under samma period, vilket gav ett rekordstort överskott i bytesbalansen på över 9 miljarder USD.  
 
 
På den positiva sidan kan läggas att inflationen som under 2008 var något oroande hög (5,5%) med anledning av de höga råolje- och matpriserna inte kommer att vara ett problem under 2009. Däremot kommer sannolikt den traditionellt låga arbetslösheten (1,4% under 2008) att öka kraftigt. För varje procentsats som ekonomin krymper så räknar man med att 250-300000 människor förlorar jobben. I NESDBs ovan nämnda rapport räknade man med att arbetslösheten kunde fördubblas vilket skulle innebära drygt 1 miljon arbetslösa. Det finns senare uppskattningar som räknar upp emot 2 miljoner arbetslösa, vilka framförallt kommer från exportindustrin och turistnäringen. Thailand har normalt ett par miljoner gästarbetare från grannländerna vilket kommer att leda till speciella problem om man får stora grupper av utländska arbetare arbetslösa.
 
 
Den allmänna bedömningen är att det thailändska bankväsendet är starkt. Man har en mycket liten exponering mot utländska banker vilket har minimerat bankernas exponering mot nya dåliga lån. Detta har tillskrivits Thailands erfarenheter från Asienkrisen för drygt 10 år sedan. Bankerna har generellt haft en låg andel dåliga lån att hantera. Beroende på hur lång den internationella krisen kommer att pågå så kan detta givetvis förändras om inhemska företag hamnar på obestånd.
 
 
Ingen vet idag när den ekonomiska krisen kommer att nå botten och när en återhämtning kommer. Regeringen har i sina bedömningar förutspått att utvecklingen vänder under den senare delen av året och att man skulle kunna få en viss positiv tillväxt under fjärde kvartalet och som sedan sträcker sig under 2010. Det främsta hotet mot ett sådant scenario är sannolikt inrikespolitiskt. Utan att man får en lugnare politisk utveckling i landet så kommer inte regeringens åtgärder att få avsedd verkan och varken turister eller investerare kommer att återvända i några större skaror. 
 
 
Sveriges relationer med Thailand
 
Samarbete och kontakter
 
 
De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Thailand upprättades 1883 och har traditionellt varit goda. Ännu tidigare, den 18 maj 1868, undertecknades i London ett vänskaps-, handels- och sjöfartsavtal mellan länderna.
 
Tyngdpunkten i samarbetet ligger i de väl utvecklade handelsrelationerna. Det svenska utvecklingssamarbetet med Thailand har i princip upphört men några projekt löper fortfarande inom tekniskt samarbete, främst inom miljöområdet.
 
 
En gemensam aktionsplanomfattande en rad sektorer där båda länder kan se en potential för ett närmare samarbete undertecknades i januari 2006. Den gemensamma aktionsplanen var ett initiativ av statsminister Göran Persson och premiärminister Thaksin Shinawatra. Avtalet har tjänat som en paraplyöverenskommelse under vilket flera enskilda projekt redan har genomförts.
 
Samarbetet täcker både den privata och den offentliga sektorn, inom så skilda fält som exempelvis design, utbildning och forskning, miljö samt försvar. Turism och hälsovård omfattas också av aktionsplanen, vilket kan tyckas naturligt när Thailand är toppdestination för svenska utlandsturister.
 
Den tragiska flodvågskatastrofen på annandagen i december 2004 har följts av en ökad svensk turistström till Thailand. Detta - kombinerat med den ökande migrationsverksamheten med resandet från Thailand till Sverige - har också lett till närmare mellanfolkliga relationer.
 
Relationerna på statschefsnivå har sedan många år varit mycket goda vilket framgår av besöksfrekvensen som redogörs för nedan.
 
 
Bilaterala överenskommelser har ingåtts avseende dubbelbeskattning (1989), överförande av straffverkställighet (1989), ekonomiskt, tekniskt och vetenskapligt samarbete (1990) samt investeringsskydd (2000). Viseringsfrihetsavtalet (notväxling 1992) har sagts upp från svensk sida med anledning av ett rådsbeslut i EU, innebärande viseringsskyldighet för thailändare vid inresa i Sverige (med undantag för innehavare av diplomat- och tjänstepass).
 
 
Officiellt besöksutbyte
 
 
Svenskt statsbesök ägde rum i Thailand 25 februari – 1 mars 2003. Socialminister Lars Engkvist medföljde kungaparet liksom statssekreterarna Krister Nilsson och Michael Sjöberg. En affärsmannadelegation ledd av Sören Gyll deltog också. Kungaparet besökte Thailand den 17-19 februari 2005 efter tsunamikatastrofen samt den 11-14 juni 2006 i samband med firandet av HM Kung Bhumibols 60-åriga trontillträde. Justitieminister Thomas Bodström medföljde Kungaparet i februari 2005. Kungaparet genomförde privata besök i augusti 2008 vid årsskiftet 2008/09. HM Konungen avlade även ett privat besök i februari 2009. Övriga svenska högnivåbesök under senare år inkluderar:
 
 
2009
Statssekreterare Gunnar Wieslander UD januari
 
 
2008
Riksdagens socialutskott januari
Statssekreterare Gunnar Wieslander UD april
Statssekreterare Karin Johansson S november  
 
 
2007
Inget officiellt bilateralt besöksutbyte ägde rum mellan Sverige och Thailand under tiden för det militära styret som avslutades i och med att Thailand gick till val i december 2007
 
 
2006
utrikesminister Laila Freivalds januari
statssekreterare Lars Danielsson SB januari
 
 
2005
statsminister Göran Persson januari
miljöminister Lena Sommestad januari
försvarsminister Leni Björklund februari
ÖB Håkan Syrén mars
biståndsminister Carin Jämtin december
statssekreterare Jonas Hjelm Fö oktober-november
 
 
2004
statsminister Göran Persson januari
migrationsminister Barbro Holmberg februari och september
statssekreterare Annika Söder UD oktober
försvarsminister Leni Björklund i november
utrikesminister Laila Freivalds December
 
 
Thailändska besök i Sverige
 
 
  • Kronprins Vajiralongkorn besökte Sverige i september 1997 samt juni-juli 2007.
    Prinsessan Sirindhorn representerade det thailändska kungahuset i samband med HM Konungens 60-årsdag i maj 2006.
  • Vice premiärminister Surakiart Sathirathai besökte Stockholm i augusti 2005.
  • Premiärminister Thaksin Shinawatra besökte Stockholm i september 2004.
  • Kulturminister Anurak Chureemas besökte Stockholm och Ragunda i juli 2004.
  • IT- och telekomminister Surapong Subwonglee och Bangkoks dåvarande borgmästare Samak Sundaravej besökte Stockholm och Ragunda i juli 2003.
  • Utrikesminister Surin Pitsuwan i februari 1999.
  • Bitr. utrikesminister Sukhumbhand Paribatra i juni 1998.
  • Bitr. premiär- och handels-minister (nuvarande UNCTAD-chefen) Supachai Panichpakdi i december 1998.
 
 
Svensk-thailändska handelsförbindelser
 
 
Handelsrelationerna är relativt omfattande och täcker ett brett varuregister. Den ekonomiska nedgången i samband med Asienkrisen 1997 - framtvingade en uppgörelse med IMF om en kredit på drygt 17 miljarder USD – och medförde ett kärvare affärsklimat för de flesta utländska exportörer och investerare.
 
 
Exporten till Thailand uppgick 2008 till 3 miljarder SEK, en ökning  med 30 procent från 2007 (2,3 miljarder SEK). Exportstatistiken för årets första månader visar inte oväntat på en minskning med 8 procent. De största varugrupperna är telekommunikations- och maskinutrustning, papper/massa, läkemedel och transportmedel. Fluktuationerna i handelsstatistiken är svåra att direkt relatera till hur de svenska företagens affärer utvecklas i landet. Många av de större företagen importerar varor till Thailand, som kanske tidigare tillverkades i Sverige, men som nu istället kommer ifrån andra produktionsanläggningar i utlandet inom samma företagsgrupp.
 
 
Den svenska importen uppgick 2008 till 4,5 miljarder SEK vilket var oförändrat från året dessförinnan. Bland dessa varor märks maskiner, transportmedel, elektronik, kläder, bijouterier och smycken, sportartiklar samt livsmedel. Importstatistiken för årets första månader visar på en liten minskning i förhållande till året innan.
 
 
Den 11 februari 2008 undertecknades ett avtal mellan Sverige och Thailand om en försäljning av ett luftövervakningssystem uppbyggt kring JAS Gripen till Thailand. Genom det här avtalet kommer det thailändska flygvapnet att kunna ersätta utgående F-5 flygplan i början av 2011. Thailand kommer att erhålla sex stycken av den senaste versionen av Gripen, JAS 39 Gripen C/D, tillsammans med radarövervaknings-systemet Saab 340 Erieye och datalänk samt ett Saab 340-flygplan för utbildning och transporter.
 
 
Avtalet innehåller även omfattande logistiskt stöd, utbildning av thailändska piloter och tekniker samt simulatorer. Det totala värdet på ordern är ca 19 miljarder thailändska baht, motsvarande cirka 3,8 miljarder svenska kronor. Från thailändsk sida är man intresserad av en kompletterande beställning av ytterligare sex JAS 39 Gripen inom de närmaste åren.
 
 
Bland större svenska investerare i Thailand märks ABB, Autoliv, Perstorp, Swedish Match, Volvo, Electrolux och Ericsson. Volvo invigde i juni 2000 en sammansättningslinje för tunga lastvagnar. Scania etablerade sig mera fast 2001 och har nått framgångar särskilt vad gäller sammansättning av bussar. Electrolux öppnade en fabrik i Thailand 2003, som gradvis har byggts ut. Radi Medical Systems etablerade sig i Phuket och öppnade fabriken 2005.
 
 
Sammanlagt har ett 10-tal svenska företag tillverkning i landet. Antalet svenska dotterbolag eller representationskontor uppgår till ca 60 och flera är på väg att etableras.
En thai-svensk handelskammare registrerades 1990 i Bangkok. En svensk-thailändsk handelskammare i Ragunda kommun, Jämtland, grundades 1997 i samband med att en thailändsk paviljong invigdes där till minne av Kung Rama V:s besök i Sverige 1897. 
 
 
Sida
 
 
Det bilaterala utvecklingssamarbetet med Thailand har upphört och de insatser som fortfarande pågår kommer att avslutas 2009. Genom Sveriges stöd till Mekong River Commission och till Core Environmental Program inom ADB:s ekonomiska samarbetsprogram för Mekong-regionen får Thailand emellertid indirekt fortsatt del av visst svenskt stöd.
Sidas miljökontor SENSA, strategiskt placerat i den regionala knytpunkten Bangkok arbetar med miljö- och klimatrelaterade frågor i regionen, med fokus på Sydostasien. Miljö och klimat är viktiga svenska prioriteringar och SENSAs roll är att stärka Sveriges samarbete kring dessa frågor i regionen.
 
Efter tsunamikatastrofen undertecknade ett avtal mellan Sverige och UNESCAP om svenskt bidrag på 2,5 miljoner USD till Fonden för varningssystem för flodvågor i Indiska oceanen och Sydostasien, som tillkom på initiativ av den thailändska regeringen. Fonden finns kvar med en bredare inriktning på naturkatastrofer.
 
Under de senaste tio åren har ca 600 thailändare, varav 25 procent kvinnor, deltagit i Sida:s internationella kurser. U-krediter om 723 miljoner SEK, varav gåvoelementet som uppgått till 223 miljoner SEK, har genom åren beviljats.
 
Inom det tekniska samarbetet dominerar miljö- och energisektorerna. Stöd ges också till Asian Institute of Technology (AIT). Sedan 2005 är den före detta rektorn för högskolan i Borås, Said Irandust, rektor för AIT.     
 
 
Sveriges ambassad i Bangkok
 
 
Ambassadens bemanning utgörs av ambassadören och ytterligare sju utsända från UD, en migrationsattaché och ytterligare två utsända från migrationsverket, fem utsända från Sida varav en biståndssamordnare och en analytiker/programhandläggare för biståndsfrågor för Burma/Myanmar och tre inom Swedish Environmental Secretariat for South East Asia (SENSA), två nordiska polissambandsmän, en försvarsattaché stationerad vid ambassaden i Singapore men även sidoackrediterad till bl.a. Thailand, två utsända prästpar från SKUT (Bangkok och Phuket) samt 28 lokalanställda. Exportrådet öppnade den 1 september 2008 en representation i Bangkok med en utsänd och en lokalanställd. Antalet lokalanställda varierar under året genom att ambassaden anställer korttidspersonal som arbetar med migrationsärendena för att klara av tillfälliga arbetstoppar.
 
 
Ambassadören är sidoackrediterad i Laos där Sverige den 15 augusti 2008 omvandlade ambassaden till ett sektionskontor, i Kambodja där Sverige har ett sektionskontor och i Burma /Myanmar där Sverige endast har ett honorärkonsulat. Vidare är Ambassadören också sidoackrediterad i Filippinerna efter det att ambassaden i Manila avvecklades den 1 juli 2008 och ambassaden i Bangkok tog över bevakningen av även detta land.
 
 
Regeringen fattade i januari 2005 beslut om att öppna ett lönat generalkonsulat i Phuket. GK:s huvuduppgift var att bistå drabbade och anhöriga till omkomna svenskar i samband med flodvågskatastrofen (tsunamin) på annandagen 2004. Successivt har det omfattande anhörigstödet i Thailand trappats ner. Planen var också att GK Phuket skulle upphöra med sin verksamhet när anhörigverksamheten upphört. Generalkonsulatet avvecklades formellt den 30 juni 2008 och har omvandlats till ett förstärkt honorärkonsulat (såsom innan flodvågskatastrofen). Den författningsreglerade verksamheten har övertagits av ambassaden i Bangkok och sköts i samarbete med honorärkonsulatet.
 
 
I december 2004 öppnades ett honorärkonsulat i Pattaya. Detta kompletterades med ett liknande konsulat som öppnades i maj 2006 i Chiang Mai.
 
 
Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) finns representerad i Bangkok men verkar över hela landet. SKUT har under hösten 2008 stationerat ytterligare personal (ett prästpar) i Phuket. Med SKUT har ambassaden ett långvarigt och mycket nära samarbete, vilket inte minst kom till uttryck i samband med tsunamikatastrofen.
 
 
År 2008 kom ambassaden att behandla ca 13 250 viseringar (IV) för resenärer till Sverige och ca 7500 ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd (UAT) i Sverige.  Av dessa ansökningar utgjorde ca 3800 ansökningar om arbetstillstånd för bärplockare. Ovanstående siffror om IV och UAT inkluderar ansökningar från medborgare från samtliga fem länder som ambassaden har ansvar för.   
 
 
Under år 2008 registrerades i Thailand drygt 400 000 besök av svenskar. Detta stora antal besökande svenskar bidrar till att ambassadens konsulära verksamhet är omfattande med 200-300 ärenden per år.
 
 
Kort historik
 
 
Enligt historien grundades Thailand 1238 under namnet Siam då thailändska lokalherrar gjorde uppror mot khmerernas överhöghet och etablerade ett thailändskt kungarike.
 
Den förste kungen i det gamla kungariket Ayutthaya, kung Rama Thibodi, tillförde thailändsk historia två viktiga saker: etablerandet av theravadabuddism som statsreligion och skapandet av lagar baserade på hinduistiska texter och thailändsk tradition. Ayutthaya hade viss kontakt med Västerlandet redan under 1500-talet, men fram till 1700-talet prioriterades kontakterna inom regionen och med Kina.
 
 
År 1767 krossades Ayutthaya av burmeserna och huvudstaden skövlades. Den nuvarande Chakridynastin grundades 1782 i Bangkokområdet av Rama den förste. Det var under Rama IV (kung Mongkut, 1851-68), och Rama V (kung Chulalongkorn 1868-1910) som Thailand etablerade permanenta kontakter med kolonialmakterna. Thailändarna menar att det var de diplomatiska färdigheterna hos dessa två monarker, i kombination med genomförandet av moderna reformer, som bidrog till att Siam idag är det enda landet i Sydostasien som aldrig koloniserades.
 
 
År 1932 infördes konstitutionell monarki i Thailand efter en oblodig kupp. Efter detta styrdes landet av ett flertal militärregeringar med undantag för ett kort demokratiskt avbrott åren 1973-76. Efter valen 1992 har Thailand varit en fungerande demokrati med fredliga regeringsskiften fram till den 19 september 2006 när den 18:e militärkuppen genomfördes i landet i modern tid, även denna oblodig.
 
 
Under andra världskriget var Thailand delvis allierat med och delvis ockuperat av Japan. Ingen formell krigsförklaring mot de allierade framfördes dock och efter Japans nederlag 1945 har Thailand haft nära relationer med USA. Det kommunistiska hotet i regionen var länge högsta prioritet inom såväl inrikes- som utrikespolitiken. Under senare år har Thailand varit en aktiv medlem i regionala organisationer som Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) och Asia Pacific Economic Cooperation( APEC).
 
pil tillbaka till startsidan Paradise Village
 
 
 
 
 
 
Senaste uppgradering100720